förfara
Swedish
Etymology
för- + fara, from Old Swedish forfara, from Middle Low German vorvaren, cognate with German verfahren.
Verb
förfara
- to proceed, to handle, to do (things in a particular manner)
- Överbringaren av brevet kan berätta vidlyftigare om hur det förfarits med domkyrkans och biskopens gods
- The bringer of the letter can tell in more detail of how the cathedral's and bishop's dominions have been handled
- Överbringaren av brevet kan berätta vidlyftigare om hur det förfarits med domkyrkans och biskopens gods
Usage notes
- Recommendations against the use of this word in legal prose, together with suggested replacements, are found in Svarta listan : Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk (4th ed., 2011), published by the government of Sweden.
Conjugation
Related terms
- förfarande
- förfaras
- förfaren
- förfarenhet
- förfaringsmetod
- förfaringssätt
References
- förfara in Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket (13th ed., online)
- förfara in Svenska Akademiens ordbok online.
This article is issued from
Wiktionary.
The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike.
Additional terms may apply for the media files.